Språkets kreativa utveckling

Parantes: Eva om du läser detta, så ja. Det är min egna text och det här min egna blogg  / din elev

Många moraltanter och moralgubbar korrigerar och tillrättavisar så kallat dåligt språk. Inte sällan är det ungdomars ”underutvecklade språk” som skall kuvas till den svenska språknormen. Detta tycker jag är fel.

Så länge som man gör sig förstådd fyller språket sitt syfte. För den fundamentala anledningen till att vi talar och skriver till varandra är väl ändå att försöka göra sig förstådd? Därför kan det till och med ibland vara en fördel att medvetet skriva relativt informellt i hopp om att göra sig förstådd. Så länge som man når fram till sin mottagare med sitt syfte har man lyckats, enligt mig. Självklart finns det texter som är menade att lämnas mer öppna för tolkningar men då är ju det som är textens uppgift, eller hur?

Så länge ungdomar inte har intentioner utav ondo i sitt språkbruk och når fram till sina mottagare med diverse slang och svordomar är det fullt berättigat. Moraltanterna och moralgubbarna borde istället vara tacksam över att ungdomar i så stor utsträckning använder detta okonventionella språk som utvecklar och berikar det svenska språket. De så ofta smutskastade influenserna ifrån engelskan skapar nya uttryck som ibland inte ens har en svensk motsvarighet. Jag tänker på ord så som till exempel random och approach som jag inte finner en tillfredställande svensk motsvarighet till. 

Språk är ständigt föränderligt och ungdomar kan ses som reformatorer till en fortsatt utveckling; vår tids modernister. Under 1900-talets inledande år började man ifrågasätta de vedertagna traditionerna inom litteraturen och öppnade upp för ett språkbruk som är fritt från grammatiska regler och som inte ingav tvång på logik och kronologisk uppbyggnad.

Visserligen anser även jag att grammatiken bygger upp ett språk. Ett språk utan grammatik är som en kropp utan ben. Men att beskriva en kropp utan ben kan även det vara funktionsdugligt. Som tidigare nämnt har språket som uppgift att väcka känslor i vårt inre som inte alltid kan beskrivas logiskt och i korrekt kronologi. Ett fritt associativt bildspråk med symboler och besjälning som litterärt grepp kan vara ett utomordentligt sätt att beskriva en situation eller sinnesstämning.  Ett exempel på det är Gunnar Ekelöfs modernistiska dikt ”Blommorna sover i fönstret” där författaren beskriver lampor som stirrar och blommor som sover.

Ett samhälle som ständigt underordnar sig strukturella regler och normer utvecklas inte. Reformerta krafter och nya trendsättare bör uppmuntras!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0