Hej alla bettor, gummor, gubbar och annat patrask!

 

Nu ska ni få bilderna ifrån Ljubljana. 

 

Hola a todos!

Aquí tienen las fotos de Liubliana.

Jag testade igår att tvätta håret med mjölk och mosad banan. Det är ingen bra grej! Varning! Testa inte!

Det känns lite äckligt att hälla mjölk i håret, banan är svår att få ut ur håret som ni ser på bilden och timmar efter tvätten börjar håret lukta illa. Håret blir tovigt och ihopklivbbat utav bananmos.

 

Åter igen, jag uppmanar er att inte testa detta! 

Jag sa tack och god natt till trista staden Wien och begav mig till Graz som är Österrikes andra stad. Trots att den är número 2 i Österrik,e är det en riktigt liten stad, på lite mindre än 300 000 invånare.  

 

Dije adiós y buenas noches a Vienna y fui a Graz, la segunda ciudad del país. Aunque sea número dos de Austria, Graz es una ciudad muy pequeña. Cuenta con unos 300.000 habitantes. 

Hej allesammans!

Ja, så ska jag då berätta för er om min tid i Wien. Jag måste först klargöra för er att jag redan sedan tidigare hade en relation till Wien. Jag och en kär vän vid namn Haraldsson hade år tidigare besökt staden när vi då ändå var i närliggande Bratislava, Slovakien. Den turen till Wien gjorde staden mig besviken. Åter igen skulle jag bli besviken. Jag beklagar det faktum att Wien är en riktig tråkstad!  "Åhh vackra Wien" exklamerade en vän när hen fick höra om att jag skulle till denna stad.  Lyssna inte på dessa människor! Inte är staden bara tråkig, den är ful också.

 

En resumen: No vayas a Vienna! Es una ciudad abrrida, cara y fea. Te quedarás decepcionad@.  

Hola!

Después de mi viaje a Palestina e Israel volví a Europa. Aterricé en Praga y desde allí continué mi trayecto a través de Europa. Me acogieron unos chicos que viví unos días en nuestra casa, en Noruega, el verano pasado. Se llaman Dominic y Marianna y son súper majos.

Os dejo con las fotos...

 

Hejsan! 

Efter min lilla avstickare till Israel och Palestina återgick jag till den ursprungliga rutten och tog planet tillbaka till Europa och till Prag. Jag bodde hemma hos Marianna och Dominic som är ett par som jag var värd för när jag bodde i Oslo, genom couchsurfing. Dom är två jordnära, lättsamma personer. 

Oj, oj, oj! Detta är underhållning på hög nivå! Gud vad jag har skrattat. Vilken stjärna snubben är!

 

Varsågoda!

 

 

Hej alla mina vänner!

Ni ska nu få den sista delen ifrån Israel och Palestina.

 

Jag for ut till Betlehem en dag - staden där den kända bebben föddes.

Ifrån Tel Aviv for jag till Jerusalem för att sedan ta en buss ut till döda havet. Bytet var lite besvärligt i Jerusalem då kvinnan vid informationsdisken var otrevlig och jag fick en slemmig gubbe efter mig som ville "hjälpa" mig. Jag har mött insisterande lurendrejare förr. Men inget slår den här karlen. "Where are you from? Where are you from? Where do you want to go?". Jag försökte ignorera slemproppen utan resultat och fick till slut ur mig ett ganska argt  "Could you please leave me alone?!" Varpå jag får den oväntade kommentaren "Garbage!! You, garbage! Uff.. garbage...". Jag blev lite rädd för honom med sin vridna blick och slemmiga gamla gubbutseende och så denna kommentar! Men väldigt komiskt var det. Aldrig har någon kallat mig för "garbage". Haha, det var ett nytt svärord för mig. När jag väl hittat rätt och sätter mig ner på en bänk för att vänta på min buss kommer han igen och sätter sig bredvid och frågar åter igen "Where you go?". Varpå jag svarar "Could you just leave?". Han svarar: "You leave, you go out of here, garbage, garbage...". Jag ignorerar honom och till sist beger sig slemmet därifrån. En unik upplevelse må jag säga. 

Igår publicerades så till slut den artikeln om de de presentationerna jag gjort om HIV, prevention och hur det är att leva som hiv-positiv i Hallandsposten. Intervjun skedde någon gång i mitten av januari, så jag har tålmodigt väntat nu i lite mindre än två månaders tid. Jag är väldigt nöjd över hur jag och ämnet framställs i artikeln. Sedan artikeln publicerades har jag blivit överröst med fina kommentarer från alla möjliga håll. Det är jag väldigt tacksam över.

 

Vill ni läsa artikeln så här ni länken här:

 

 

 Ifrån Polen tog jag planet till ett sommarvarmt Tel Aviv. Som tidigare beskrivits så började min bild klarna efter ett tag om vilken plats på jorden som jag kommit till. Jag läste på om konflikten och situationen i de bägge länderna och en stor nyfikenhet, en ilska och engagemang började att ta form. 

Sist jag var i Kraków var när jag var 15 år gammal på en skolresa för att besöka Auschwitz. Har man inte varit i Auschwitz så rekommenderar jag starkt att man kombinera sin resa till Kraków med ett besök till koncentrationslägren. Den är stark och jobbig upplevelse, men lärorik och viktig. Det är enkelt att ta sig med allmänna transportmedel dit, så du man behöver inte boka via någon dyr agentur. Jag rekomenderar dock att gå på en av de guidade turerna på plats för att få större behållning utav vistelsen.

För min egen del kände jag att jag inte ville återvända till Auschwitz. Besöket från skoltiden lever kvar i mig och känslor är sparade i minnesbanken.

 

En annan sevärdhet utanför Kraków som är värt ett besök är saltgruvan i Wieliczka. Jag for inte dit eftersom att jag redan varit där förra gången jag var i staden

 

Jag såg fram emot att upptäcka staden lite mer på djupet då vi endast spenderade några timmar i själva staden sist det begav sig.

Den stora behållningen i Kraków för mig var att hänga i området kring de judiska kvarteren och Kazimierz - områden som vi inte spenderade tid i alls när jag var i Kraków förra gången. Dessa områden är lite mer nedgångna, med fantastiska caféer, de hippaste barerna och den coolaste gatukonsten. Området kan liknas lite vid Raval i Barcelona om man så vill.

 

En kväll for jag ut och festade med ett gulligt par. En av dom var ifrån Warszawa och den andra ifrån någon stad i Andalusien. Vi drog till ett ställe som heter Alchemia som var en av de första barerna i området som gjorde att senare blev en boom och massor av barer och caféer började poppa upp som svampar i det här området. Ur högtalarna spelades lugn musik och i den dunkla baren var det endast ljusen på borden som lyste upp lokalen. Stället har blivit väldigt populärt och känt och det innebär att du inte kommer att finna den allra billigaste ölen här. Men priserna är ändock synnerligen förmånliga. Såg att de även har ett brett utbud utav téer så det är säkert mysigt att besöka stället på dagen också. Tyvärr har jag inga bilder ifrån stället. Googla!

Hi everyone! 

Now I´m in Prague, Czech Republic and some time has passed since I was in Ucraine. Memory seems to fade away faster than you want it to, so from now on I´ll try to publish with more frequency. 

Hej mina kära vänner!

Jag har inte delgivit er detta. Men när jag var i Ukraina (som ni senare kommer att få se bilder ifrån så klart) så bokade jag väldigt spontant en resa till Tel Aviv, Israel. Efter mitt besök i Krakow tog jag mig dit.

Men innan jag for dit talade jag med min vän Maria som började att ställa frågor om hur jag ställde mig till att åka till Israel etisktsätt. Ska jag vara ärlig så hade jag inte ens ägnat en tanke åt det. Efter tre dagar i Israel och efter att jag läst på om konfflikten och talat med folk som lever här kan man säga att jag minst sagt har börjat ifrågasätta hur etiskt det egentligen är att resa och stödja ekonomin i ett land som detta, det må jag säga. Jag landar ändå i att jag absolut inte ångra min resa. En ilska, ett intresse och engagemang för denna fråga har definitivt fötts. 

 

Det är pinsamt att jag inte visste så lite om konflikten innan jag for hit och det är mycket illa att jag kunnat gått ett treårigt samhällsprogram på gymnasiet då denna konflikt mig veterligen kom upp på agendan endast ett fåtal gånger och då väldigt flyktigt.

 

Jag tänker inte hålla en historialektion för er. Om ni vet lika lite om konflikten som jag fram tills ett par dagar gjorde, kan jag rekomendera denna artikeln som enligt mig känns opartisk och trovärdig och som drivs av det svenska FN-förbundet.  Se till att läs den, när du väl sätter sig in i konflikten så kan jag lova att det engagerar:  Palestinakonflikten

 

I korthet kan jag säga att jag har kommit fram till att jag definitivt är för ett för ett fritt Palestina och är väldigt kritisk mot Israel handlande. Misstförstå mig inte, det har begåtts oerhörda grymheter ifrån båda parterna som har avlöst varandra. Utifrån det jag upplevt, läst och hört är dock min bestämda uppfattning att det i huvudsak är Israel som bär den största skulden för konflikten. Ni får själva komma fram till en slutsats utifrån det ni läser om konflikten. 

 

Jag tänker inte gå igenom alla de argument jag har för ett fritt Palestina rent historisk sett. Jag ska istället fokusera på att berätta om de personliga reflektioner jag har fått efter att ha varit i detta land under ett par dagars tid. 

Tidigare i dag på bussen, tillbaka ifrån Jerusalem till Tel Aviv talade jag med en kvinna  som heter Mirella och som kom ifrån Barcelona. Jag kände mig trygg i att fråga henne om hennes åsikter kring konflikten eftersom att hon som kommer utifrån troligtvis inte skulle ha en lika emotionell anknytning till ämnet som en israeler eller palestinier har. 

Hon berättade att hon har bott i Tel aviv under ett par års tid. Hon ansåg att människor här har generellt sätt väldigt extrema, trångsynta och rasisitiska åsikter. Detta enligt henne beror bland annat på undervisningen som ges i skolan. Undervisningen som ges enligt henne är alltid knytet till ett judiskt perspektiv. Studerar man filosoofi, studerar man judiska filosofer. Studerar man historia, tar man nästan bara upp historia som berör det jusika folkets historia o.s.v. Hon berättade till exempel att det man vet om Spaniens historia handlar om inkvisitionen eftersom att judar då mördades. 

Ett annat problem i utbildningen är den desinformation och den propaganda som finns. Man utelämnar det som behagar och framhäver det som är relevant för att kunna berättiga...

Tecken på detta har jag märkt när jag till exempel gjorde en guidad rundtur runt Jaffa - den gamla stadsdelen i Tel Aviv. En del information utelämnades för att stödja berättigandet utav Israel som stat. Det samma gäller den fina lilla turistbroschyren som turistinformationen delade ut. Där man talade om det här områdets historia enkom utifrån ett judiskt perspektiv. 

 

I detta land är militarismen väldigt stark. det märks tydligt när man går runt här i Tel Aviv. Överallt ser du unga militärer. Dert är inte så konstigt - att gå i lumpen är nämligen obligatoriskt för alla. Två år för kvinnor och tre år för män. Det råder ett extremt hårt tryck på människor att försvara denna del av samhället. Mirella berättar för mig om pedagogiska barnböcker för att lära sig räkna innehåller exempel som "1 militär", "2 vapen" och så vidare. Tidigt får barnen lära sig hur man ska skydda sig vid ett eventuellt atombombsanfall och man gör studiebesök till olika militärförband. Vid 10-12 års ålder får man för första gången hålla i ett vapen och lära sig hantera det samma. Gör man inte lumpen blir man sedd på som en förrädare. Då är det andra som offrar sig för landet och för sina medmänniskor och du är inte beredd att göra det samma. 

 

Jag vill tro att inom gruppen hbtq, så finns det generellt en större förståelse för andra minoriterer och kanske således också mindre intolerans och rasism. Enligt Mirella så kan inte denna tesen inte tillämpas på Israel utav någon anledning. Jag kan ju inte säga att det stämmer utifrån en enda personlig erfarenhet. Men jag kan ju säga att jag alltid tidigare träffat en så rasistisk och intolerant bög som jag har gjort här. Jag träffade en kille här ifrån Israel. Kanske var det tur att vi inte snackade så mycket innan vi hade sex. Efter vi hade avslutat akten snackade vi under flera timmars tid. Jag vågade inte ställa några frågor om konflikten. Men han började självmant att prata politik. Han öppnade själv dörren för den typen utav samtal. Jag valde att ställa honom mycket frågor utan att berätta vad jag själv stod för att kunna få ärliga svar och veta hur han tänker. Det som kommer ut ur hans mun är en så tydlig rasistisk retorik, och känns hämtad ur delar utav den allra sämsta delen utav det man fick läsa som liten i historiaböckerna. Han generaliserar bland annat om muslimerna - "du vet inte hur de är". Han går sedan vidare till libyerna som nu flyr ifrån oroligheterna i landet till Israel. "De är som cancer, de våldtar och stjäl. Men det är ju klart att de beter sig så, de har ju ingenting att förlora efter att ha kommit ifrån sådana förhållanden" Vidare berättar han hur avskyvärt det är att de som gäster i hans land kan bete sig så. Han betonar även att man endast kan vara en del utav Israel om man är jude. 

När vi återgår till att diskutera konflikten gällande Palestina så börjar jag fundera på hur omfattande desinformationen och propagandan egentligen kan vara. Hur är det möjligt att han inte visste att vid Israels grundande så var runt 700 000 människor tvugna att fly sina hem? Han är född och uppväxt i det här landet och känner inte till det. Hur kan det vara möjligt? Senare läste jag att man hävdat ifrån israeliska sida att människor förflytttat sig ifrån sina hem för att kunna kraftsamla och gå till strid, vilket senare har kunnat dementeras ifrån flera olika håll som en osanning.

 

Som ni kan förstå så började jag att undra vad det var människa som jag nyss hade haft sex med. Jag vet inte om ska vara glad eller ledsen över att jag efter aktens skede fick reda på denna oväntade sida utav honom.  

 

En annan intressant teori som Mirella delgav mig var den gällande något som kallas för pinkwashing. Det innebär kortfattat att man använder sig av "HBTQ-communtityt" som en medveten strategi för politisk vinning. I Israels fall kan teorin tillämpas på så sätt att man vill förändra bilden utav landet både inom landets gränser, men också internationellt sätt.  Man vill mjukna upp de propalestinska rörelserna i Europa som ser på landet som religiöst konservativ och militaristiskt. Istället vill man genom att använda hbtq-gruppen föra ut budskapet om att Israel är en modern demokrati och som är ett säkert land att invetestera i. Man jämför sig gärna med sina grannländer och då särskilt Palestina för att vinna sympatier för sin egna agenda. 

 

Konflikten är ganska långt borta ifrån trygga Tel Aviv. Men i folks tankar finns den närvarande. Igår hörde jag två personer här på vandrarhemmet ifrån USA berätta om hur stolta de var över att ha kommit till Israel för att gå med i armen föt att "kill the fucking terrorists".