Undersåtar

Kaffekopp på fikabord.
Ansträngd stämning.
Hon kommer in i rummet.
Alla ler.
Alla ler men inombords
känner de förakt.
Hon sätter sig ner.
Hon talar om hur allt ska vara.
Vi lyssnar och nickar.
Hon lämnar rummet.
Vi verkställer utifrån den order vi fått.
Vi baktalar samtidigt som vi arbetar.
På måndag kommer hon igen.
Jag och de andra vet att situationen är
statisk och kommer så att förbli.
Vi har magsår.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0