Halcyon days

För några veckor sedan var det Pride här i Barcelona. Den helgen då prideveckan avslutades, var en av mina bästa helger hitills i denna staden. Jag tog kontakt med några av mina kompanjoner; Moa och Miriam, för att högtidlighålla denna tid av stolthet och kärlek. 

Först såg vi paraden tåga in på Plaza España. Lyckliga, festande lebbor, homosar, bin, transisar blandades med allvarsamma män och kvinnor med viktiga politiska budskap. Senare förvandlades plaza España och eventområdet till en enda enorm fest.

 

 

Under två dagars tid mötte jag och lärde känna många vackra människor. En av dem var Carlos. Han träffade jag som utav av en händelse utanför Arena (ett gaydiskotek) gråtandes. Han öppnade upp sig, berättade för mig att att han för två veckor sedan hade brytit upp med sin pojkvän, som han hade varit tillsammans med i ungefär tio år. Carlos eller Kaaru som är hans japanska namn och som hans vänner kallar honom för, är en väldigt sympatisk kille som har nördiga tendenser. (Namngrejen är väl ett ypperligt exempel på det?) Det sistnämnda är något jag tycker om hos en person. Omfamna din inre nördighet.

Efter att ha pratat i någon timme följde han med mig hem och vi satt och tog en fika, medan natt blev till dag. Sedan dess har vi inte setts, men vi håller kontakten. 

 

Här kommer bilderna!