Del 3 - Liten resa i Östeuropa

Denna dag skulle jag på guidad tur utav staden. Jag var som vanligt ute i sista sekunden, men hann ändå fota denna makalöst fina graffittväggen innan jag insåg att jag var tvungen att slänga mig i en taxi för att hinna i tid till mötesplatsen där turen skulle börja.
Den guidade turen började här på Bulevardul Unirii uppbyggd under kommunisttiden av diktatorn Ceaușescu framför Parlamenspalatset som han lät bygga, som under den perioden kallades för Folkets hus. Parlamentshuset är världens andra största administrativa byggnad efter Pentagon i USA, detta eftersom att Ceaușescu inte visste om att Pentagon var större. Efter att han fått reda på att boulevarden Champs-Élysées i Paris var den bredaste i Europa valde han att bygga sin egna boulevard en meter bredare. Innan byggarbetet inför boulevarden och palatset påbörjades förstördes stora delar av det historiska Bukarest, bland annat en mängd kyrkor och 30.000 bostadshus. Guiden berättade att hans mormor tidigare levde i det området men var tvungena att flytta.
Guiden berättade även att under byggnaden finns ett omfattande tunnelsystem, vilket bland annat inkluderar en flyktväg för diktatorn genom att ansluta till tunnelbanan. Ingen vet dock hur omfattande det här tunnelsystemet är då det är en statshemlighet som endast säkerhetstjänsten har information om. Man kan säga att palatset är lite som ett isberg på det sättet. Det går rykten om att det finns tunnlar som går ut till alla delar ut av hela Rumänien, men det är ingen som vet, vilket har lett till att en hel del teorier växt fram.
Efter kommunismens fall i landet ville många politiker riva palatset som knappt ens varit använt då det precis höll på att färdigställas när diktaturen föll. Det kostade dock för mycket att riva det och nu så har man ändrat uppfattning. 
Det är ironiskt att en kommunistisk man med en ideologi som föraktar lyx och som avskaffade monarkin byggde detta palats och levde i lyx medan många levde på svältgränsen i landet. 
Vår snälla guide Mihai.
Detta är ett monument av Vlad Țepeș som med tiden blev ökänd för  sina grymma bestraffningsmetoder. Han dömde folk att hudflås, kokas, halshuggas, bländas, strypas, hängas, brännas, rostas, hackas, styckas, strimlas, uppspikas, levande begravas, knivhuggas, bli tvingade att äta upp sina egna kroppsdelar och så vidare. Han tyckte också om att hugga av näsor, öron, genitalier och lemmar och sedan låta andra dömda äta upp dessa. Hans favoritstraff var dock att spetsa folk på pålar, varför han kom att kallas Vlad Pålspetsaren. Detta skulle göras på ett sätt så att inga vitala organ skadades så att personen skulle lida så länge som möjligt innan den dog. Det finns uppgifter om att en del personer har överlevt i en vecka innan de dog efter att de blivit utsatta för denna tortyr.
Vlad Țepeș kropp har aldrig blivit funnen vilket lett till olika teorier om vad som hände honom när han dog.
Många kyrkor flyttades (6 stycken) under kommunisttiden för att gömmas bakom bostadshus. Detta eftersom att de var "symbolisk förorening". När man inte kunde se kyrkorna ifrån gatan hade man förhoppningen om att folket skulle glömma bort kyrkorna och religionen.
 
Denna staty restes förra året och har blivit utnämnd till den fulaste statyn i hela Bukarest.
Innan andra världskriget var Moldavien en del av Rumänien. Men efter Sovjets fall bildades en egen nation. Just nu är det en het politisk fråga i Rumänien om att man vill ha tillbaka Moldavien som en del av Rumänien.
 
Rumäniens allra första skyskrapa.
Stor kontrast mellan byggnaden och affären.
På byggnade finns fortfarande skotthål kvar ifrån revolutionen 1989.
Var stubbe symboliserar en fallen människa som dog under revolutionen.
Det fanns ett monument med namn över alla de som dog under revolutionen.
"Hej, hej!"
 
Efter den guidade turen begav jag mig emot Parlamentspalatset för att gå på guidad tur inuti i byggnaden. Men innan dess åt jag härlig bönsoppa - serverad i en brödlimpa!
 
 
Inuti byggnaden så gav guiden mest bara information om hur överdådigt byggd och inredd palatset var, vilket var tjatigt och tråkigt. Mängder av information så som att byggnaden är 240 meter bred, 270 meter lång, och reser sig 86 meter över och 92 meter ner under gatunivå är imponerande men blir tröttsamt om det är det enda som talas om.
 
 
 
 
 
 
 
Jag tog sedan en taxi hem med denna galna kille som ville att jag skulle ta foto på honom. Trevlig till en början. Men det är ganska otrevligt att lura folk på pengar, vilket han gjorde. Så helhetsintrycket av pojken är att han är en hynda. Vov.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0