Del 5 - Liten resa i Östeuropa

Denna dag steg jag upp tidigt för att ta mig med en lokal buss mot slottet Bran - slottet som inspirerat till den världskända romanen Dracula utav den irländska författaren Bram Stoker.
 På väg mot busstationen mötte jag lite vildhundar.
Inte ens Vlad Țepeș (som jag tidigare skrivit om) som Dracula är baserad på, har någon större anknytning till slottet. Det kan ha varit så att han gjorde ett litet stopp vid slottet vid en tidpunkt, men han bodde aldrig här. Man kan dock förstå varför Stoker valde det här slottet till sin roman. Slottet är ju som tagit ur en skräcksaga.
Slottet byggdes 1382 utav saxarna.
 
Mellan 1920-1947 så var det sommarhus för den kungliga familjen.

Efter kommunisttiden återgick palatset till kungafamiljen som beslutade 2009 att öppna slottet så att det kunde vara öppet för allmänheten.
 
Slottet var inte så intressant inuti utan mer vackert på utsidan. 
En utställlning som dock var intressant, var den om tortyr.
Bilden illusterar hur man hängde kättare och homosexuella upp och ner så att allt blod skulle rinna ner till huvudet för att man sedan skulle kunna vara vid medvetande så länge som möjligt medan man sågade itu kroppen.
 Denna sågen använde man. 
Den här masken satte man på en dömd brottsling som sedan fick bära den offentligt för att alla skulle veta vad den hade gjort.
 
Mycket tingeltangel såldes utanför slottet. 
 
Efter jag varit i Bran hopppade jag av i nästa lilla samhälle som heter Râșnov. Uppe på slottet ser ni utflyktens mål - ytterligare ett slott.
 
 
 
På väg upp mot slottet irrade jag runt i skogen i några minuter. Jag blev betänksam för en stund då, Rumänien har nämligen Europas största population av brunbjörnar!
 
 "Morr, morr"
Det fanns inte mycet turister på den här fina platsen.
 
 
 
 
Jag testade att skjuta med pilbåge.
Jag begav mig sedan åter igen mot Brașov för att ta mitt bagage på vandrarhemmet. 
Sedan, på kvällen begav jag mig emot Budapest i Ungern där jag skulle möta upp med familjen. En fjorton timmars tågresa väntade...
Innan jag till slut anlände.
Fortsättning följer.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0