Halcyon days

Del 9 - Liten resa i Östeuropa

Ifrån Timișoara tog jag mig med bil. Jag hade frågat i receptionen på vandrarhemmet om en buss. "Inga problem" svarade han och bokade allting åt mig. Dagen därpå blir jag upphämtad med en bil. Jag var lite bitter över det eftersom att en bussresa troligtvis skulle vara mer ekonomiskt. Det gjorde inte så mycket dock, det var spännande att åka bil med tre stycken andra män ifrån tre olika länder - Italien, Grekland och chuffören som var ifrån Serbien. 
Chauffören skrämde mig lite. Han talade vänligt till mig men det fanns en nyans utav oberäknelighet i tonen. Han talade som en amerikansk skådespelare som spelar ryss och ska försöka prata med grov brytning i en actionfilm. 
Chauffören hade en oberäknelig sida, visade det sig efter att jag frågat honom om han tror att Serbien kommer bli en del utav den Europeiska Unionen. Mannen blev då eld och lågor över ämnet. Det fanns ingen hejd på de olika historierna som han hade på lager om vilket fruktansvärt projekt unionen var. Han sökte på ett fult sätt frekvent stöd för sin åsikter utav greken genom att använda delaccept: "Am I right or am I right?". Till mig sade han "You are so young, but let me tell you this. Everything I´ve said is true". Varningstriangeln inuti mig började blinka efter hans metoder att få fram sitt budskap. Hans trovärdighet hade gått i stöpet. Kanske ännu läskigare var det hur greken frenetiskt svarade "Yes, yes, yes, that is true" så fort chauffören sökte efter medhåll.  

Vi anlände efter ett par timmar, till Belgrad där jag skulle byta buss för att ta mig till Niš - Serbiens tredje största stad som ligger mer söderut och närmare Sofia i Bulgarien. Jag ska nämligen flyga tillbaka till Barcelona ifrån Sofia. Därför valde jag denna resrutten.

Gamla turistbussar ifrån Danmark finns nu i Serbien.

Mitt vandrarhem.

 

 

 

Niš

Inuti denna kyrka kunde man finna ett torn byggt delvis utav kranier ifrån serber. 

När Ottomanska riket erövrade området byggde de detta torn med huvuden ifrån de som de dräpt. 

 

 

 

 

 

Jag besökte det koncentrationsläger som fanns i staden - "Crveni krst", som betyder "Röda korset" 

Som skylten visar, så var detta tidigare ett vaktrum.

1942 lyckades ett par fångar att fly. Det var första gången som någon någonsin hade lyckats fly ifrån ett koncentrationsläger. Efter att ett par personer senare också lyckats fly byggde man upp muren som ni ser på bilden och ett nytt vakttorn. 

Innan nazisterna flydda platsen så avrättade man de sista fångarna här för att ingen skulle få reda på vad som skett. 

Runt 30.000 personer kom till det här koncentrationslägret. En del skickades vidare till Auschwitz medan andra avrättades på en plats soom ligger runt en mil ifrån lägret.

 

Niš motsvarighet till de bohemiska kvarteren i Belgrad.

Runt tio kronor kostade denna pizzabiten! Mumsigt!

 

Den här serbiska schnitzeln är mättande vill jag lova.

Det beror på att inuti rullen finns mängder med ost och smält smör. 

På restaurangen blev jag bjuden på efterrätt utav en snäll dam som satt vid ett bord bredvid mig. Vad snällt! Man blir glad av snälla människor.

På vägen hem såg jag att det var fullmåne. Vilken tur att jag lämnat Rumänien och blodsugarnas land!