Ny resa till Estland och Lettland
Axel har ju då och då långhelg efter långa slitiga dagar utav arbete. Vad brukar Axeln göra då? Han bokar ju självklart en resa till en främmande plats i Europa!
Det är verkligen ynnest att kunna få resa. Jag mår kanske som bäst när jag är ute på äventyr i en ny miljö. Nu hade jag visserligen varit i just Riga tidigare, men bara så flyktigt att allt fortfarane känns spännande.
Jag tog tåget ut till en liten semesterort som heter Jūrmala och som ligger runt en halvtimme bort med tåg ifrån Riga. ftersom att det inte var säsong så var staden ganska så öde. Men det var skönt att komma ut och röra sig i en stad som på en del sätt kan liknas med min hemort Båstad.
Den 32 km långa strandstranden är den fräsmta anledningen till att folk åker till Jūrmala.
På tågstationen fanns det lilla fiket. Känns som om jag kom in i en annan tid.
Det skulle visa sig att det inte bara finns ett underbart tehus i Riga utan två!
Detta cirkelformade lilla hus fanns beläget i ett litet grönområde.
För en teälskare som jag så var det underbart att se alla sorters te i sortimentet.
En trappa upp satt man bland en mängd kuddar och blickade ut över staden och tog det lugnt.
Jag älskar när man får sin alldeles egna lilla kanna!
Mmmm... En saftig brownie fick jag tag i med.
Thihi
Denna söta flicka uppskattade inte min kamera!
Frihetsstatyn i bakgrunden.
Pinsamt när man stavar fel...
Huvudtorget var alldeles folktomt om man jämför med hur det var när jag var där i somras.
Una puerta dedicada al Manel
Riga är känd för sina byggnader i Art nouveau-stil (eller Jugend om man så vill).
Jag begav mig vidare ifrån Riga till Tartu. Där hade jag bestämt för att couchsurfa hos en kille ifrån Costa Rica. Jag hade redan anat ugglor i mossen då jag läst hans profil. Han verkade vara en högst besvärlig, jobbig, småljugande och omständig människa. Chansen att kunna bo gratis och spara lite pengar gjorde att jag ignorerade detta faktum. Det skulle visa sig vara ett fatalt misstag! Mannen jag talar om är mannen i röd t-skjorta i bild. Han var för ohygglig för att platsa på bild.
Varför var han jobbig då, denna man? - Jo för att han stänidgt påpekade att det här var en "amazing experience" för mig hela tiden. Vi tillbringade kanske runt en timme på att han skulle tvinga mig att ge honom en bra referens och att jag skulle benämna honom som en vän i texten, fastän vi nyss träffats. När vi senare blev hembjuden för att bada bastu ute på landet hos en annan medlem av couchsurfing så skulle vi tvunget sätta oss framför värden dator också! Sjukt pinsamt var det.
Vidare så överdrev han allt han sade och småljög mest hela tiden. Han försökte få mig att tro att turrón är typiskt för Estland till exempel. Vilken skojare! För er som inte vet så är det en typisk sötsak för Spanien som man traditionellt äter vid juletid.
Personerna ni ser i bild dock är en familj som delvis och skulle "hosta" mig och det var jag så otroligt glad över. De var oerhört sympatiska och under vårt samtal insåg jag att de var som "hemma" för mig. Utifrån det som de sa kändes de väldigt skandinaviska. Deras värderingar, deras tillbakahållenhet och sätt att socialisera fick mig att tänka på norra Sveriges befolkning. De var otroligt lugna och det kändes som att det bar på en inre frid och trygghet i sig själva. Det var spännande att inse att detta land som vi vet så lite om har en kultur som verkar likna våran väldigt mycket. För dom var det viktigt att ses som ett nordiskt land och för mig känns det verkligen som det. Lettland känns sedan mer ryskt och Litauen mer åt det östeuropeiska hållet.
Hit åkte vi för att bada bastu och ta oss ett dopp i sjön!
Jag tycker verkligen om att bada bastu. Bastun var vedeldad och björkris fanns till hands för att piska varandra.
Vattnet var isande kallt.
Efter att vi badat klart blev vi bjudna på en härlig pumpasoppa.
Natten tillbringades hemma hos den fina familjen. Hannes, som mannen i familjen hette hade lite skuldkänslor över att jag inte hunnit se något utav Tartu. Det skulle han dock inte behövt ha om det inte vore för "da kioskmongo" som predikat i evigheter och bajsat ur sin mun. Dagen efter beslöt han sig ändå för att göra det och följa mig med till busstationen. Det var en så otroligt fin gest och jag blev bjuden på fantastiskt god gröt med gräddfil och kaffe till frukost. De var så gästvänliga mot mig att jag faktiskt kände mig lite obekväm. Jag blev så varm i kroppen av välviljan.
På vägen mot busstationen passerade vi centrum och Hannes och hans fru berättade så mycket det kunde om Tartu och det vi såg innan vi kom fram till busstationen.
Fastän det ösregnade och den lilla bebben blev våt följde de mig hela vägen till stationen. "Jag lämnar dig här nu, jag skulle egentligen velat ha gått tillbaka redan vid torget - bebben är våt" avslöjade Hannes för mig. Så fint av han.
Under resans gång så har jag sett både nackdelarna och fördelarna att resa genom couchsurfing minst sagt...
Kommentarer
Trackback
