Hovs Hallar och lemonad tillsammans med Hanna och John
Hejhej!
Det här är ett gästinlägg av Hanna, Axels kompis. Jag bor för tillfället i Båstad men jag flyttar härifrån i augusti då jag ska plugga konst utanför Linköping. Axel ville att jag skulle berätta om mig själv men jag tycker att det här räcker. Det är roligare att berätta om Axel ur hans väns perspektiv.
Jag och Axel har känt varandra i.. fem år tror jag det blir om jag räknat rätt. Vi lärde känna varandra genom vår gemensam vän Lina. Vi är varandras raka motsatser i vissa sammanhang men i andra sammanhang skulle jag säga att vi är hur lika som helst. Det som gör det så kul att umgås med Axel är att han alltid har något att berätta, sedan är han väldigt vettig, både när det gäller att ge råd och när det gäller att diskutera någonting. Men mest är han väldigt rolig och ger mycket positiv energi. Jag skrattar ofta tills jag får ont i magen av honom. Jag är väldigt glad att han är hemma nu igen ett tag och jag är väldigt avundsjuk över alla resor han gör..
Det är så svårt att beskriva Axel med bara några meningar för han är så unik och speciell. Han är en så godhjärtad person som alltid strävar efter att upplysa folk och förbättra samhället. Och när något jobbigt händer honom så tar han tillvara på situationen och gör någonting med det istället för att tycka synd om sig själv. Han är en så stark person och han inspirerar alla i sin omgivning.
De här bilderna är en vecka gamla ungefär. Jag och Axel körde till Hovs Hallar, ett naturreservat som ligger cirka tjugo minuter med bil utanför Båstad. Besöker ni Båstad så är det ett måste att åka dit!
Paulins brygga, en brygga som ligger lite i utkanten av Båstad och är väldigt populär. (Jag har själv aldrig badat här.. Axel tycker det är märkligt)
