Uppdatering
Hej alla mina bettor och bebbar!
Just nu så befinner jag mig i Barcelona igen!
Innan dess så var jag hemma i Sverige runt två veckor. Under den tiden så föreläste jag på mitt gamla högstadie och gymnasieskola om HIV. Det gjordes även en tidningsartikel om det i Hallandsposten som ska publiceras inom kort. Det upptog en stor utav min tid, men utöver det så hann jag träffa bland annat dessa fina människor:
Min kära, kloka och roliga syster,
MIn vän Lina och hennes son Wille.
Jag fikade och hängde mycket med Hanna och John (som jag inte har någon bild på).
Sedan var det dags för mig och Uno att påbörja vår resa i Europa tillsammans.
På planet kände jag mig så här efter att jag klätt på mig alla kläder jag hade med mig för den 3,5 månaders långa resan. Jag hade nämligen lite övervikt. Men van resenär som jag är, visste jag hur man handskas med trilsken flygplatspersonal! Väl inne på planet är det bara att gå till toaletten och klä av sig de överflödiga plaggen.
Jag bor just nu hemma hos mina vänner Denniss och Miriam. Jag bor i Les corts nära Camp nou (fotbollsstadion för de som är lika ointresserade av fotboll som jag) och det är ett urtrist kvarter.
Jag fick återförens med bebben och mamman som jag bodde med i nästan ett års tid. Han har växt till sig och blivit lite vild.
Folk som åker rullbräda utanför MACBA.
Lovisa hade saknat Uno!
Fina Lovisis hann jag umgås med en stund, men nu så har hon farit hem till Sverige för att senare fara till Indien!
Fina Lovisis hann jag umgås med en stund, men nu så har hon farit hem till Sverige för att senare fara till Indien!
Eftersom att vi är på semester fick Uno äta rent socker. Hans favorit!
Jag ville bort ifrån Barna ett tag och åkte till första bästa stad utanför Barna - Mataró. Tristare stad är svår att finna. Stranden var dock fin.
Manelis har fyllt fyrtiofyra år! Eller som han själv föredrar att säga, han har fyllt fyra-fyra. Det firades med middag tillsammans med vänner. Men vilken gallinero (hönsgård) det var! Som dessa människor kunde skrika!! Aj för mina öron. Att de dessutom friskt blandade katalanska med spanska och huvudsak snackade kattis gjorde att jag till slut inte riktigt orkade hålla koncentrationen uppe.
Joan Antoni, Manels gamle kompanjon var också där. Den högst besynnerlige mannen försökte åter igen bjuda med mig på en av hans knasiga utflykter, förgäves. Denna gången hade han inte bjudit in sig själv till middagen, det ska han ha pluspoäng för. Kvinnan till vänster om honom var lika spännande som hon ser ut. (not, om ironin inte framgick)
Manelis ville hellre fylla 4 än 44.
I dag for jag till Sagrada Familia bara för att kunna gå runt i mina egna gamla kvarter och känna mig hemma. Satte mig en stund på mitt kära bibliotek med, där jag tidigare spenderat så många timmar.
Barcelona är inte som det en gång var. Lägenheten i Clot är där jag kände mig hemma tillsammans med min Mosis. Så är det.
Imorgon bär det iväg till Alghero, Sardinien under ett par dagar innan jag åter igen kommer tillbaka till Barcelona ett slag.
Kommentarer
Trackback
